Och så var det dags för den tiden på året när vi slår oss ner och blickar tillbaka. Blickar tillbaka och summerar ett händelserikt 2017 – nerkokat till ett dussin nyårskarameller kantade av glädje, besvikelse, sorg och kärlek. 

 

 

Efter spel på elitnivå i Redbergslid, Varberg och Önnered har Hannes Rybo hittat hem igen till moderklubben Baltichov som han lämnade som 15-åring. Nyheten slog ner som en bomb i slutet av maj och fick en och annan att höja på ögonbrynen. Baltichovs herrar som misslyckats i tre raka division ett-kval har nu en av seriens främsta målskyttar, vilket också märkts i protokollen efter höstsäsongen. Rybo öser in mål och levererar bättre än brevbäraren – och kan bli tungan på vågen ifall laget ska lyckas ta klivet upp den här säsongen.

 

 

FBC Lerums herrar stod säsongen 16/17 för en solid insats i division 1 efter att ha åkt ur allsvenskan. En andraplats i grundserien följdes upp med ett allsvenskt kval där Partille ställdes som första playoff-motståndare. Efter tre heta matcher avgjorde FBC Lerum i förlängning i den tredje och avgörande  – men i kvalfinalen mot Östra Jönköping slog karman tillbaka.  I den tredje och avgörande matchen som ägde rum i Jönköping hade Lerum en 7-6-ledning i slutminuten. Men med tre (!) sekunder kvar av tredje perioden kvitterade seriens stora skyttekung Gustaf Ihrman – som sedan sköt upp den småländska klubben till allsvenskan. Svårt att tänka sig ett grymmare avslut för FBC Lerum, som ironiskt nog skedde den 1 april.

 

 

På ett nästan lika smärtsamt sätt som FBC Lerums herrlag fick även Baltichovs damer sämsta tänkbara avslutning på säsongen. En så gott som magisk klättring i division två under våren gav plats för ett division 1-kval, även det i två playoff-steg. Först väntade Skara HF Ungdom, farmarlag till klubbens SHE-lag. Ett hemmakryss i första mötet följdes upp med en stark bortaseger – och vidareavancemang till kvalfinal mot Karlskrona Flottan. Där, i ett möte i bäst av tre matcher, tog lagen varsin bortaseger innan det skulle avgöras nere i Karlskrona i match 3. Då föll Baltichov med 15-16 med det avgörande insläppta målet 42 sekunder från slutsignalen. Under grundseriens 20 matcher hade laget  492-424 i målskillnad – när allt skulle avgöras var det en enda boll i nät som betydde något.

 

 

Baltichovs damer hade känt på idrottens helvete i maj – men sedan uppenbarade sig himlen när hösten kom. Division 1-laget Åhus hade dragit sig ur och friplatsen som uppstod skickades i en förfrågan till Baltichov. Efter ett styrelsemöte och med diskussioner om de större kraven på att driva en verksamhet i division ett istället för två valde klubben att tacka ja. Några nyförvärv och matcher senare under hösten firar laget jul som femma (av tolv lag) med resultatraden 7-0-4. Nykomlingar har en tendens att sprattla till under höststarten och få en tuffare vår – men det är något speciellt med det här laget som jag tror kommer fortsätta bryta ny mark 2018.  

 

 

Det har smällt rejält kring den lokala innebandyns silly season under sommaren och hösten. Så många och så oväntade övergångar att man nog hade garvat åt det för några år sedan.

Först var det systrarna Elin, 20 och Emma Lundblad, 18, från FBC Lerum som tog klivet över till lokalkonkurrenten Floda – ett byte som nog ställde många. Floda tackade och tog emot och är i dagsläget femma i division ett. Storasyster Elin leder i dag seriens totala poängliga på 41 (24+17) poäng på 12 matcher – samtidigt som FBC Lerum, just nu inne i ett kraftigt generationsskifte, är på en rekorddålig niondeplats i samma division. 

 

Lerum ville inte vara sämre – och mitt under brinnande seriespel gjorde man klart med två produkter från "andra sidan" – Robin Strömberg, 23, och Joakim Fors, 22. Två spelare som under fjolårssäsongen var nyckelspelare i Floda, med bland annat "Bobban" som kapten och Fors med rutin från SSL-spel i Pixbo. Nu öser de istället in poäng med FBC Lerum som anses vara den starkaste pjäsen i division ett den här säsongen.

 

 

En efter en efter en efter en efter en lämnade Floda under sommaren och man undrade länge hur det skulle gå i division ett när stora delar av truppen försvann. Ja, halva truppen för att vara exakt. Men den tvättäkta innebandynörden tillika Flodatränaren Erik Enoksson gav sig inte för det och fixade fram sina nyförvärv ändå. Många utan rutin på samma nivå, men ändå har man lyckats stå för en overkligt bra höst där man stundtals varit serieledare. Jag och säkert många med mig trodde länge att Floda på sin höjd skulle bli ett mittenlag, men en fjärdeplats just nu gör att man går på jul- och nyårsuppehåll som ett av fyra lag för allsvenskt kval – och det är ingenting annat än en stor överraskning för mig. 

 

 

Sju månader har gått, men dessa rader är fortfarande extremt tunga att skriva och får ögonen att vattnas – igen. Mikael lämnade oss efter ett hjärtstillestånd under träning tidigt i maj och det känns bara så jävla, jävla tragiskt och orättvist. "Harry" är och kommer alltid vara en del av den här bloggen efter säsongen 15/16:s SSL-bloggande där han regelbundet berättade om livet på och utanför planen i Pixbo. Vi, Gustav Fritzell och Oscar Eriksson Elfsberg bloggade också, avslutade projektet förra våren med att auktionera ut de tre spelarnas matchtröjor med lagets autografer på för välgörande ändamål. Därför kändes det helt helt rätt att efter Mikaels bortgång starta en insamling i hans ära hos Hjärt-Lungfonden. En insamling som berörde hela Sverige och som hittills dragit in helt otroliga 374 500:- för forskningen. 

 

 

 

Vid förra årets nyårskarameller åkte Alingsås HK under den här kategorin – och när det var dags för ännu en finalförlust mot Kristianstad blev det helt enkelt bara att lägga till ett "igen". Vårens SM-final var den tredje raka lagen emellan och det blev aldrig någon "tredje gången gillt" för AHK. Nu slåss man för att nå finalen ännu en gång, vilket skulle vara klubbens femte raka (SM-guldet 2014 inkluderat). Laget har den här säsongen tappat toppspelare i Max Darj, Jesper Konradsson och Emil Frend Öfors, men finns ändå på en andraplats i Handbollsligan. Efter... Kristianstad.

 

 

Fjolårssäsongen var ingen höjdare för den evigt unge Pontus Persson i FBC Lerum. Med allt från spel i förstafemman och ner till bänken blev det "bara" 24 poäng på 28 matcher i division ett för den forne skyttekungen. Men under hösten har han visat att han är tillbaka och att räkna med – 29 (17+12) poäng på 12 matcher och en fjärdeplats i seriens totala poängliga vittnar om det.

 

Supporterföreningen Camp FBC kunde sjunga "Pontus Persson går på vatten"-ramsan inne i Rydsbergshallen.

En annan som gick på vatten var Jesus och med hans återuppståndelse (som förvisso var under en annan högtid) i åtanke är det givet att en som pånyttfödd "PP" tar hem den här kategorin. 

 

 

Redan när jag såg Staffan Hjalmarsson för första gången i hallen föll jag direkt. Som han gapade, som han skrek, som den fystränare han var. Som den fystränare han fortfarande är, men numera även huvudansvarig för FBC Lerums herrlag tillsammans med parhästen Mattias Flodén. Jag har stött på många människor i hallarna genom åren, men aldrig någon som uttryckt så ren och skär kärlek och passion som Staffan Hjalmarsson. Jag skrev redan för 2,5 år sedan om hur han fick mig att vilja hoppa in och fysa efter att ha dragits med i hans engagemang och driv en svettig julikväll i Rydsbergshallen. Känslan är fortfarande intakt när jag i dag kan rådfråga honom på gymmet om övningar och teknik. Jag talar nog för många när jag säger att Staffan är en av de härligaste profilerna vi har i den här kommunen och som får många i sin omgivning att må bra. Way to go, Staffan! 

 

 

Efter två raka SM-finalförluster blev det ingen "tredje gången gillt" i våras för Gustav Fritzell med sitt Linköping som åkte ur i kvartsfinalen. Men en retroaktiv belöning efter kontinuerligt hårt slit genom åren kom till slut nu under hösten när "Gurra" blev uttagen till A-landslaget. Anledningen var en superstart på säsongen där han ett tag var i poängligaledning i världens bästa liga. Flodafostrade Fritzell reste ner till Schweiz för Euro Floorball Tour och i den tredje matchen mot värdnationen slog han till med sina två första landslagsmål i den blågula dressen. Och Fritzell ser ut att ha bestämt sig för att fortsätta hålla sig i toppen med Alexander Galante Carlström och Rasmus Enström. Efter 18 matcher är han femma i seriens totala poängliga med sina 33 (20+13) poäng.

Jag skulle väl inte påstå att min gamla kedjekamrat från juniortiden har mig att tacka för höstens succén men... jo, såklart.

 

 

Under 2017 fotade jag 53 matcher i seriesammanhang (undantag några träningsmatcher) i den lokala idrotten. En av de som etsat sig fast i huvudet efter att ha fångats i kameralinsen är den från 9 maj när Alingsås tog emot Sävehof i den första semifinalen i Handbollsligan. Baltichovsfostrade Johan Nilsson, numera lagkapten i Ailngsås, fick våren spolierad efter en bakre korsbandsskada och missade bland annat finalen.

Då gjorde han vad han kunde från sidan – som att leda hemmaklacken i ett fullsatt Estrad och bära fram lagkamraterna till seger på planen. Det kallar jag klubbhjärta.